Tester av kognitiv förmåga vid rekrytering
Numeriska, verbala och abstrakta logiktester är ett vanligt steg i rekryteringen. Den här guiden förklarar vad de mäter, vad aktuell forskning säger om hur väl de förutsäger prestation och hur du använder dem rättvist och med omsorg.
Kortfattat
- Tester av kognitiv förmåga mäter förmågan att resonera med siffror, ord och mönster; välj deltester utifrån vad rollen kräver.
- De är fortfarande en användbar prediktor för arbetsprestation, särskilt i komplexa yrken, men nyare skattningar är lägre än de siffror som ofta citeras.
- Genomsnittliga gruppskillnader kan leda till adverse impact: sätt en arbetsrelevant nivå, var sparsam med gränsvärden och kombinera metoder.
- Uppgiftsbanker, tydliga tidsgränser och verifiering i avgörande steg gör onlinetestning mer robust.
- Jämför resultaten med en lämplig normgrupp, se dem som en källa bland flera och låt en människa besluta.
Vad tester av kognitiv förmåga mäter
Tester av kognitiv förmåga, även kallade begåvningstester eller logiska tester, mäter hur väl någon tar till sig ny information, ser samband och löser problem under standardiserade förhållanden. De mäter inte yrkeskunskap, ansträngning eller personlighet. Vid rekrytering är tre typer av deltester vanliga:
- Numerisk förmåga: att dra slutsatser från siffror, tabeller och diagram. Räkneoperationerna är oftast enkla; svårigheten ligger i att välja rätt data och rätt steg.
- Verbal förmåga: att bedöma om ett påstående följer av en kort text, motsägs av den eller inte kan avgöras utifrån den.
- Abstrakt eller logisk förmåga: att hitta regeln i serier av former, figurer eller tal, med litet beroende av språk eller förkunskaper.
Generell och specifik förmåga
Resultat på olika logiska tester tenderar att korrelera. De flesta intelligensmodeller beskriver därför en generell faktor överst, med bredare och smalare förmågor under den. För rekrytering innebär det att en kombination av deltester ger en mer tillförlitlig skattning av den generella förmågan än ett enskilt deltest, medan ett specifikt deltest gör sig förtjänt av sin plats när rollen tydligt kräver det, till exempel numerisk förmåga för en finansanalytiker.
Välj deltester utifrån en arbetsanalys snarare än av vana. Sidan om kognitiva tester visar vilka deltester och format som finns på Match.hr.
Vad de förutsäger, och hur starkt
Kognitiv förmåga är en av de mest beforskade prediktorerna för arbetsprestation. Länge var referenspunkten en metaanalys av Schmidt och Hunter (1998), som skattade validiteten för generell mental förmåga i förhållande till arbetsprestation till cirka 0,51, bland de högsta av de urvalsmetoder de jämförde.
Sackett, Zhang, Berry och Lievens (2022) granskade på nytt hur de tidigare studierna korrigerade för begränsad spridning (range restriction): validiteten kan bara beräknas för personer som anställdes, och den gruppen varierar mindre än hela gruppen av sökande. De drog slutsatsen att korrigeringarna ofta var för stora. Deras reviderade skattning för generell kognitiv förmåga är cirka 0,31, och för strukturerade intervjuer cirka 0,42.
Validitetskoefficienter är genomsnitt över många studier och yrken. Om ett visst test förutsäger väl i just din situation beror också på dess reliabilitet, hur relevanta deltesterna är för rollen och hur resultaten används. Guiden om reliabilitet och validitet förklarar hur du läser de här siffrorna.
Rättvisa och adverse impact
På vissa kognitiva tester skiljer sig grupper åt i genomsnittligt resultat, till exempel beroende på utbildningsbakgrund, eller mellan personer som testas på sitt förstaspråk och på sitt andraspråk. Genomsnitt säger ingenting om individer, och resultaten varierar kraftigt inom varje grupp. Men när ett högt gränsvärde eller en strikt rangordning uppifrån tillämpas kan även måttliga genomsnittliga skillnader ge olika urvalsandelar mellan grupper. Det kallas adverse impact, en oavsiktligt negativ effekt på en grupp.
Du kan inte helt undanröja den risken, men du kan minska den och motivera dina val:
- Bestäm den nivå som krävs utifrån arbetet, i stället för att som standard välja dem med högst resultat.
- Var sparsam med gränsvärden. Ett måttligt minimum, eller inget gränsvärde alls där resultatet vägs samman med annat underlag, ger oftast mindre adverse impact än en hög fast tröskel.
- Kombinera metoder. Strukturerade intervjuer, personlighetstester eller arbetsprov breddar underlaget och minskar vikten av ett enskilt test.
- Testa på rätt språk. Ett verbalt test på ett andraspråk mäter delvis språkfärdighet. Erbjud om möjligt en validerad version på kandidatens eget språk, eller ge abstrakt förmåga större vikt.
- Planera anpassningar. Kom i förväg överens om anpassningar som förlängd tid vid dyslexi eller en version som fungerar med skärmläsare, och notera dem när du tolkar resultaten.
- Kontrollera bias. Be testleverantören om analyser av rättvisa per språkversion och följ, där det är tillåtet enligt lag, urvalsandelarna i din egen process.
Sidan om rättvisa och bias förklarar hur uppgiftsbias, mätinvarians och adverse impact analyseras, och vad de analyserna inte kan visa.
Testförhållanden online
De flesta kognitiva tester vid rekrytering görs i dag online, hemifrån och utan övervakning. Det är snabbt och smidigt för kandidaterna, men väcker två frågor: är det verkligen kandidaten som gör testet, och arbetade personen på egen hand?
Uppgiftsbanker och slumpade versioner
Väl konstruerade onlinetester hämtar sina uppgifter från en stor uppgiftsbank, så att kandidaterna får olika men likvärdiga versioner. Delade svar är då till liten nytta, och uppgifter som någon memorerat dyker sannolikt inte upp igen.
Tidsgränser
De flesta logiska tester har tidsgräns. En tidsgräns håller resultaten jämförbara och gör det svårare att slå upp saker, men den lägger också till snabbhet i det som mäts. Kontrollera att tidsgränsen är densamma som användes för normgruppen, och berätta i förväg för kandidaterna hur lång tid de har.
Verifiering i avgörande steg
När ett oövervakat resultat väger tungt i ett beslut kan du överväga ett kort verifieringstest under övervakning senare i processen, på plats eller vid en övervakad session, och jämföra det med det första resultatet. Informera kandidaterna om detta från början.
Kandidatupplevelse
Berätta för kandidaterna vad testet är till för, hur lång tid det tar, vilken enhet som fungerar bäst och hur resultaten kommer att användas. Tydliga övningsuppgifter i början och ett lugnt, tillgängligt gränssnitt bidrar till att minska testångest, som kan sänka resultaten utan att säga något om förmågan.
Övning och förberedelse
Kandidater förbereder sig inför logiska tester, ofta med övningstester på webbplatser som Assessment-Training.com. Förtrogenhet med frågetyperna minskar oro och förvirring kring instruktionerna, så att resultatet med större sannolikhet speglar den faktiska förmågan att resonera.
Övning har en effekt. Resultaten brukar stiga något när någon redan har gjort samma eller ett liknande test, främst genom förtrogenhet med formatet och bättre tidsanvändning. Det är ett skäl att ha en karenstid mellan omtester och att inte jämföra ett omtest direkt med ett första försök.
För arbetsgivare är slutsatsen lugnande. Med en stor uppgiftsbank och slumpade versioner innebär övning att man vänjer sig vid formatet, inte att man lär sig svaren. Att vara öppen med testet och dess frågetyper ger också kandidater med och utan tillgång till förberedelser mer jämlika förutsättningar.
Att använda resultaten på ett bra sätt
Ett resultat blir meningsfullt först när du vet vad det jämförs med. Rapporter uttrycker oftast ett resultat som percentil, stanine eller liknande i förhållande till en normgrupp. Välj en normgrupp som passar befattningsnivån: kandidater till en tjänst för nyutexaminerade akademiker ska jämföras med en liknande population, inte med hela den yrkesverksamma befolkningen.
Två kandidater till en fiktiv tjänst som dataanalytiker gör tester i numerisk och verbal förmåga. Mot en normgrupp av nyutexaminerade akademiker hamnar kandidat A på den 72:a percentilen i numerisk förmåga och kandidat B på den 68:e. Deras konfidensintervall överlappar nästan helt, så testet skiljer inte mellan dem. Rekryteringsteamet använder den strukturerade intervjun och ett arbetsprov för att avgöra vem som går vidare.
- Se resultatet som en källa till underlag bland flera, tillsammans med intervjuer, arbetsprov och referenser.
- Titta på konfidensintervallen: små skillnader mellan kandidater ligger ofta inom mätfelet.
- Bestäm i förväg hur resultatet ska vägas, så att varje kandidat behandlas på samma sätt.
- Låt en människa besluta. Använd inte ett kognitivt resultat för att automatiskt avvisa kandidater.
Där programvara eller AI rangordnar eller filtrerar kandidater klassar EU:s AI-förordning det som högrisk och kräver mänsklig tillsyn; se EU:s AI-förordning och tester vid rekrytering.
Källor
- Schmidt, F. L., & Hunter, J. E. (1998). The validity and utility of selection methods in personnel psychology: Practical and theoretical implications of 85 years of research findings. Psychological Bulletin.
- Sackett, P. R., Zhang, C., Berry, C. M., & Lievens, F. (2022). Revisiting meta-analytic estimates of validity in personnel selection: Addressing systematic overcorrection for restriction of range. Journal of Applied Psychology.